Peach´n Vanilla

Var precis och slängde soporna nere på sopstationen här på området där jag bor. Jag personligen försöker verkligen att sortera och slänga rätt. Visst jag är inte dagens miljökämpe, jag liksom alla andra har brister. Men jag försöker iallafall och jag bryr mig om miljön, därmed försöker jag också bidra lite med att försöka försinka växthuseffekten (vilken skrämmer mig oerhört mycket) - försinka eftersom den går inte att stoppa, den är redan här, det är ett faktum och tjabla inte emot är ni snälla.

Så då ska jag försöka komma till det jag skulle ha sagt... När jag då står där nere (vid sopstationen) med mina olika påsar så händer det ALLTID att jag mötts av fel saker i fel sopbehållare... Hur jävla svårt kan det vara?! Varför slänga konservburkar bland kartongen och plast bland tidningarna?! Snälla kan någon förklara för mig för jag förstår faktiskt inte!

Visst vill man nu inte sopsortera (av anledningen lathet) så fine, det är erat liv, ni bestämmer hur ni vill göra. Men inte fan behöver ni väl förstöra för oss andra som bryr oss och tar oss tid?! För alla andra som har lagt kartongerna bland kartongerna har gjort det förgäves då idioten som tvunget ska slänger metall, plast osv där kommer...
Detta gör mig så jävla irriterad! - Därför måste jag få skriva av mig nu. Kanske jag ger någon lite insikt också, kan bara hoppas.
Så snälla, vill ni inte sortera släng allt i brännbart, där gör det iaf inte lika mycket skadda.

Okej, jag är medveten om att det finns nysvenskar som kanske inte kan läsa svenskan ännu, men bilderna visar en del, iaf så man kan se att man inte ska slänga annat än papp i de behållarna. Om inte annat kanske man kan se vad andra har slängt?
- Fast jag tror ändå inte att det är av brist på språkförståelse, utan ren jävla lathet (missförstå mig inte nu, pratar inte om att nysvenskar är lata, utan att de som kastar saker fel och inte bryr sig är lata, oavsett ursprung alltså).

Men, jag säger det än en gång - ni behöver väl för fan inte förstöra för oss som bryr oss?!

Satt och la över mina foton från minneskortet till datorn... Smart som jag är så lyckades jag bara förra över hälften och sen raderade jag dem från minneskortet som jag inte har lagt över än.
Jävla skit!

Det som gör det hela ännu jävligare är ju att jag lyckades göra mig av med den halvan av fotona som var bäst. Jag är oerhört irriterad på mig själv just nu...
Varför kollade jag inte lite noggrannare? Varför är jag så satans tanksprid för?!

Hade tagit några jätte fina bilder på min brorsdotter, som jag hade tänkt ge min bror sen. Men nu finns de inte längre, borta, gone... tjoff.

Tror jag ska gå iväg och dunka huvudet i betongväggen nu...

Blir inget party för mig ikväll. Åkte på stängningen ikväll så när jag väl var hemma lockade skitsnack i telefonen, pizza och mys i soffan mer.

Därför blir det ingen partymusik för er ikväll... Istället får ni lyssna på en oerhört mysig låt, jag verkligen älskar denna! Hans röst är riktifgt bra och beaten är hur härlig som helst, enjoy;

Är att hoppa in i duschen, bli fräsch och fin.
Klä mig i snygga kläder, fixa håret och sminka mig.

Skruva upp musiken och shota tequila! Dricka melondrinkar och svassa ner till stan och dansa hela, helaaaaa natten lång!


Det är vad jag helst vill.

Sitter och käkar frukost. Blåbärs yoggi med k-kornflakes, muma.
Har stängningen idag så jag börjar inte förens kl 10 - det är ju skönt, men så slutar jag ju först 18.30. Men tjejen jag har stängningen med kommer jag bra överens med så det ska nog gå bra ändå.

Har fått fixat lite grejjor nu på morgonen iaf, ringt banken och så, det har man ju inte tid med annars eftersom man jobbar.

Solen är på ett strålande humör idag med - jag tackar och bockar. Har tänkt ha kjol idag, får bara hoppas att det inte är för våghalsigt av mig. Men det ser ju iaf ut att vara lika varmt och skönt som det var igår.

Nej, nu ska jag äta upp och så jag kan gå och göra mig iordning, måste ju cykla om 20 min ungf.

Ajöken.

Måste säga att denna söndagen har varit riktigt mysig. Sov länge, låg och drog mig i min sköna säng länge, låg och gottade mig i solljuset som letat sig in mellan persienerna. Tills älsklingen kom och satte sig breved mig i sängen och strök mig över ryggen.

Borstade tänderna och körde ner och handlade frukost - nåja lunch. När vi kom hem kokade vi ägg och åt nybakat valnötsbröd. Älsklingen hade dock ont i håret (läs bakfull) så han gick in och vilade sig. Jag satte på radion och gick ut och fixade på balkongen. Städade undan alla gamla löv och tömde krukor, rensade bland smultron plantorna, trokade av utemöblerna och damsög. Gottade mig i solen och nynnade till musiken. Satte mig sedan i en strandstol på balkongen och njöt till fullo av solen. Det blev riktigt varmt, så till slut solade jag i bara underkläder i ungefär 40 min, hur underbart som helst!

Sen gick jag in och planterade lite kärnor från körsbärs tomater. Hoppas att det ska komma skott även i år, ska nog plantera lite kärnor från kvisttomater med och se hur det går.

Måste säga att denna söndagen har varit riktigt härlig, blir på så bra humör av det vackra vädret och så har de spelat super bra musik hela tiden jag grejade på balkongen. Tycker om att där är finnt nu, hoppas ju att man ska kunna sitta ute och äta kvällsmat där nu, eller om nån vecka. Ska ge mig iväg och köpa blommor att plantera nästa helg har jag tänkt mig.
Älskar vår! Hoppas nu att det vackra och varma vädret kommer att hålla i sig.

För det påverkar en verkligen, ingen söndags ångest, inte än iaf. Sitter här i älsklingens huvtröja som luktar honom och bara myser....



Lite passande söndags musik, jag formligen älskar denna låten. Så fin och härlig och deras röster passar jätte bra tillsammans.
Tell me how im suppose to breath with no air... *Sjunger med*

Fåglarna kvittrar, solen skinner och träden slår ut - jag vågar faktiskt fastslå att det är vår nu! Hur underbart som helst! Visst blir man glad när det är såhär underbart väder? Jag blir liksom solen, på ett strålande humör.

Var ute med min nya kärlek och tog en massa foton, tyvärr inte så många som jag hade velat eftersom batteriet tog slut. Får skylla mig själv eftersom jag inte satte det på laddning igår.
Men det var skönt att komma ut, gå i solen och njuta. Var dessutom längesen jag var ute och fotograferade sådär.

Jag hoppas på lika strålande väder imorgon!

Riktigt bra med Robyn! (Who's that girl)

---

Måste bara släga in en gamal goding som iaf slänger mig tillbaka till mellanstadiet. Kolla videon! Jag vet att jag ville ha en silvirg dunjacka precis som henne...
Haha, ser ni hennes miniryggsäck på ryggen och så namnhalsband... haha Mitten av nittotalet eller vad?

Visst, Christian i all ära... men nu har jag faktiskt fått mig en ny kärlek också.
Efter en hel del flängande fram och tillbaka, var jag då äntligen påväg hem, lycklig och förväntansfull.

Sen när vi väl var hemma så fick jag ju fixa lite grann, men sen sa det bara: Klick.
Klick, klick, klick.
Och jag är totalt förälskad! Överväldigad av förtjusning. Väntan var väl värd och nu är den min, bara MIN!!!

Igår var vi i iväg på Wallmans salonger och firade att mina småsyskon har fyllat 20år - fick bli några veckor senare eftersom brosan ligger i lumpen och inte haft permiss innan. Aja, skit samma, vi var iaf där igår.

Hade riktigt kul! Maten var underbart god, sparris soppa till förrätt som var himelsk och sen var det grillbuffe med massor av gott kött, potatis sorter (gratäng osv) och annat gott. Underhållningen var skit bra, de kan verkligen sjunga och showa där.
Jag asgarva åt deras imitation av hur det skulle låtit och sett ut om DiLeva hade sjungigt Waterloo istället för Abba, så kul!
Annars så stod jag och dansade, sjöng och klappade takten som en galning. Underhållingen var suverän som sagt, maten underbar och sällskapet något av det bästa.

Runt tolv begav vi oss hemåt, mätta, glada och svettiga av all dans.

Jag kommer på mig själv allt oftare med att sitta och drömma om ett framtida hus. Måste erkänna att jag formligen längtar efter att köpa hus! Dont get me wrong, jag älskar verkligen vår lägenhet, den är super fin och planlösningen är jätte bra.
Men jag drömmer om att köpa ett stort hus, med trädgård och få fixa till allt precis som jag (vi) vill ha det. Välja tapeter och golv, måla om och tapetsera. Köpa nya fin möbler och få det sådär mysigt och snyggt. Kunna bjuda folk över och vara hur stolt som helst över mitt hus! Ha en trädgård att grilla i och ligga och steka sig i solen på gräsmattan om sommrarna. Köpa vinbärsbuskar, rabarber och smultronplantor att plantera.
Kanske jag låter lill gamal eller rent av vuxen, men det är ett faktum. Jag längtar efter mitt framtida hem, och drömma måste man få göra.

Jag hoppas av hela mitt hjärta att denna drömmen kommer bli sann, att jag kommer att få bo i hus igen. I ett hus som jag älskar och som är vackert. Det kommer inte hända i år och kanske inte om fem, men jag hoppas att det har hänt om tio.

Kanske vuxenlivet smyger sig på? Mellan helgerna med frukt drinkar och framvinglandes på kullerstenarna så glimtar det till. Vuxenlivet som smått börjat kalla. Med en känsla av både nyfikenhet och panik ser jag fram emot det. För vuxen behöver inte betyda gamal, det har jag lärt mig nu, nu när jag själv börjat kalla mig "vuxen" emellanåt och inte ryggar till när någon annan kallar mig för det. När jag har funnit ett lugn med mig själv som inte fanns där på långa vägar när man var i tonåren. Samtidigt som detta känns behagligt så smyger ju paniken sig på emellanåt och jag försöker nagla mig fast vid att vara ung, jag är inte vuxen ännu. Men vem har egentligen sagt att grännsen går knivskarpt? Vem har sagt att man inte kan vara ung OCH vuxen samtidigt?

Kanske jag låter motsägelsefull? Men det är nog för att jag är det, vet inte vilken fot jag ska stå på och kanske rent av befinner mig i en mellan tid? För det är så mycket jag vill hinna med innan jag avslutar detta kapitlet och börjar på nästa. Men ju mer jag stressar och försöker göra upp planer och gränser, ju mer tappar jag ju av att verkligen leva nu och inte sen när allt är avklarat. Vet inte om jag har tappat er nu... om ni överhuvudtaget hänger med i vad jag skriver om, men jag känner att jag behöver skriva av mig, så jag gör det helt enkelt.

Det kanske helt enkelt är så att vara vuxen är inte så som man trodde när man var yngre, den poleten har börjat trilla ner nu. För inte kan man allt bara för att man har blivit "stor" och inte är livet alltid lätt. Men man får ta tag i allt själv och lära sig allt man inte kan men behöver kunna. Sen att det är med skräckslagen förtjusning man inser att alla faktiskt är dödliga och måste lära sig saker och ting får man ju helt enkelt bara finna sig i. Att man dessutom inser hur liten man faktiskt vet ju mer man lär sig... ja, det är ju också en grej för sig själv.